Saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut

Verkligheten kan va svår att kontrollera svår att acceptera
 Men jag lär mig nog
 Ensamheten ekar tomt i lägenheten flera tusen kilometer
 Känslan är för stor
 För jag saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut
 Vrider mig i plågor hjärtat står i lågor
 Drar mig ner i vågor
 Kan nån säga när det här tar slut?
 Innan vårens sista dag?
 Innan sommarens första bad?
 Innan hösten kommer och hur ska jag stå ut?
 Innan isar fryser till
 Tills dess står mitt hjärta still
 För jag saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut
 Regnet slår på fönstret hårdare än det har slagit någonsin förut som att himlen brustit ut i ändlös sorg
 Och jag ligger här och tittar upp i taket
 Ljuset ändras skiftar färg
 Det känns som jag har legat här i tusen år
 För jag saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut
 Vrider mig i plågor hjärtat står i lågor
 Drar mig ner i vågor
 Kan någon säga när det här tar slut?
 Innan vårens sista dag?
 Innan sommarens första bad?
 Innan hösten kommer och hur ska jag stå ut?
 Innan isar fryser till
 Tills dess står mitt hjärta still
 För jag saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut
 Saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut
 Saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut
 Saknar dig nog mer än jag har saknat någon någonsin förut