En fattig munk från Skara

Mitt liv är i nedan och klent mitt verk
 En fattige olärd bortrymd klerk
 En bortlupen broder bara
 Fördömd av kapitlet i Skara
 Nu är jag en gammal och böjder man
 Åt den onde given av kyrkans bann
 För dråp och trilska och kätteri
 Och av kungen förklarad för fågelfri
 Alltsedan Lasse Kanik jag slog
 Har de jagat mig som varg i skog
 Det enda som de fann till rätta
 Det var min munkehätta
 Jag var en dåre och genstörtig munk
 Jag tog väl kanske för mången en klunk
 I lönn ur herr Abbatis tunna
 Och syndade svårt med en nunna
 Jag hade armar och ben av järn
 Med löskemän slogs jag i var tavern
 Med konor och gigare drog jag
 Och Lasse Kanik slog jag
 Då satte de mig i en nattmörk bur
 Sen drev de mig, som när vilda djur
 Med längtan att bytet slita
 Och riva och gnaga och bita
 De lärde mig dödssynd och dolskhet och hat
 Och bitterhet blev till dryck och mat
 Jag kände mig död och dömd och såld
 En förtappad i satans våld
 Mitt hem var byggt i Gehenna
 Jag ville mörda och bränna
 Men skogens sus och forsens röst
 Och morgonens sken, som går upp i öst
 Och regnet som i hösten gråter
 De gav mig kärleken åter
 Och daggen och bäcken och fågelens sång
 Och ängens blommor och älgens gång
 Och ekorrens glädje i granens topp
 De gav mig åter min levnads hopp
 Och gav mig åter min ära
 Och lärde mig ny en lära
 Och människan går på jorden om
 Och ingen vet, varifrån hon kom
 Och ingen vet, vart vägen bär
 Och ingen vet, vad livet är
 Och fram genom långliga strider
 Så väntar väl bättre tider
 När ingen är ond och ingen är god
 Men bröder, som kämpar i ondskans flod
 Och räcka varandra handen
 Att hjälpas åt fram till stranden
 Kanske när tusen år har gått
 Som skyar över koja och slott
 Det kommer i skogen en ryttare fram
 Och binder sin häst vid björkens stam
 Och gläntar på dörren och tittar in
 På torftigheten i hålan min
 Och då får han se mitt fattiga pränt
 Med vildpenna skrivet på pergament
 Då säger han: "Se, han visste, han
 Vad som är känt av varje man
 Men kostat så långan långan strid
 På jorden i långan långan tid
 Och ändå var han bara
 En fattig munk från Skara!"