Rob Pilatus

Mina kritiker har klagat att det varit så kallt
 De har saknat att få hata deras fadersgestalt
 Stackars barn, men snart blir det varmt
 Jag har åttahundra rader, varje bar är napalm, yeah
 Jag är en gammelhund, varenda tand är rund
 Jag kommer bita tillbaks, så håll mitt namn ur mun
 Du är ett lamm i offerkofta, ingen varg i ull
 Så ta en halv sekund och kamma dig för mammas skull, yeah
 Bara se hur dessa vel-Petters
 Går från ett sätt och sen rätt till plan b
 Ena veckan är de wanna-B jetsetters
 Tills de byter dialekten mot talfel
 Så du kan slänga dina hemmagjorda gängtecken
 Jag ser det bara som ett tecken på svaghet
 Det kommer inte ge respekten du blänger efter
 Men det kan ge dig en lavett från mitt smalben
 Jag följer takten till min egen trumma
 Jag tänker inte dansa för nån algorytm
 Så nu när branschen leker kurragömma
 Så får ni leta fram mitt namn på nytt
 Yeah, jag är spöket i maskineriet
 Den mögelfläck som inte mäklaren vill kännas vid
 Jag är skuggan på din röntgenplåt
 Jag är här fastän ni glömmer mig emellanåt
 Spelet är riggat, loppet redan vunnit
 Tombolan är fixad för att plocka deras nummer
 Ni hoppar på en trend som sedan längesen försvunnit
 Och lägger hela potten på en häst som redan sprungit
 Ni sneglar på varann, utan heder eller skam
 När de yngre gör succé så kopieras deras sound
 Ni repeterar samma mall, med samma teman, samma slang
 Plagierar det de delar, bara se på Instagram
 Vafan hände? Det känns som hela världen vände
 Vem bestämde att förtjänst är världens enda ämne?
 Huh? När svängde pendeln till det sämre?
 Varför räknas bara plays och inte texter längre?
 Rob Pilatus måste grina i sin grav
 För det kosta honom livet när musiken stängdes av
 Och på den tiden var det tidernas skandal
 Nu för tiden är det givet att man mimar varje rad – oh lord!
 Jag följer takten till min egen trumma
 Jag tänker inte dansa för nån algorytm
 Så nu när branschen leker kurragömma
 Så får ni leta fram mitt namn på nytt
 Yeah, jag är spöket i maskineriet
 Den mögelfläck som inte mäklaren vill kännas vid
 Jag är skuggan på din röntgenplåt
 Jag är här fastän ni glömmer mig emellanåt