Om Jag Snubblat Efter Vägen

Om jag snubblat efter vägen
 Om jag skrubbat mina knän
 Om jag varit alltför ivrig
 Om jag varit för bekväm
 Om det nån gång tagits från mig
 Det jag vetat var min rätt
 Om jag varit alltför hungrig
 Om jag varit alltför mätt
 Om jag slagits mot dom egna
 Som om ej fienden var nog
 Och om ögonen var kalla
 Hos han som tyckte att han log
 Och om famnen där jag vilat
 Inte givit mig någon ro
 Om jag ropat ut i mörkret
 Gud vad vill du vi ska tro
 Och om vägarna var långa
 Och inte ledde någonstans
 Om jag stirrat ner i marken
 Och önskat att jag inte fanns
 Om orätt satt på tronen
 Om orätt satt på rättens plats
 Om varje steg förde mig bakåt
 Fast än jag sprang fast jag tog sats
 Om jag slagits mot dom egna
 Som om ej fienden var nog
 Och om ögonen var kalla
 Hos han som tyckte att han log
 Och om famnen där jag vilat
 Inte givit mig någon ro
 Om jag ropat ut i mörkret
 Gud vad vill du vi ska tro
 Om jag snubblat efter vägen
 Och fått munnen full av grus
 Om jag kännt hur blodet runnit
 Från min mun ner på min blus
 Och om inga goda skördar
 Nånsin fötts ur allt mitt slit
 Kan jag ändå konstatera
 Allt som skett har lett mig hit