Tro och tvivel (Live)

94 hade jag ett fast jobb, på Pååls bagerier
 Tills jag började med tequila och blev trummis i en ny orkester
 Och sen sa dom på Pååls att några skulle gå
 Och det betydde Karl-Johan, Andreas och jag
 Jag hade inga barn då
 Men Karl-Johan hade två (så det tog hårt på honom)
 Oh, oh
 ♪
 Det var nästan alltid svart i tankarna på Långedragspaviljongen
 Där jag nästan alltid satt med pensionärerna under båtsäsongen
 Och vi såg på de unga och glömska i båtar och i varandras armar
 Och tänkte: "skuld och lidande väntar på er
 Fortfarande"
 ♪
 Har gått på knä så många år i den här staden, men
 Men jag svär att jag hörde Frälsningsarmén sjunga
 Om att lämna allt bakom sig
 Första gången jag såg dig
 Och jag svär att jag hörde lastbilar från E4:an
 Dundra förbi där utanför
 Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö
 Kom igen!
 Och Lena ville ifrån kranarna och indieklubbarna
 Det var då, Lena, nu vill jag alltid stanna
 Min lille son ler mot manshororna
 När vi går förbi hand i hand vid Fiskekyrkan
 Åh, ändå Hurricane
 När de skrev om mig i tidningen sa du som det var
 "Glöm mig aldrig Håkan
 Parkbänken är aldrig långt borta"
 Men den gamla goda tiden, nu kommer den aldrig tillbaka
 Men jag svär att varenda fyllo på varenda bänk, i varenda hörn
 Hälsade på oss, natten jag fann dig
 Och jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför
 Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö
 ♪
 Kom igen
 
 94 hade jag ett fast jobb, på Pååls bagerier
 Tills jag började med tequila och blev trummis i en ny orkester
 Och sen sa dom på Pååls att några skulle gå
 Och det betydde Karl-Johan, Andreas och jag
 Jag hade inga barn då
 Men Karl-Johan hade två (så det tog hårt på honom)
 Oh, oh
 ♪
 Det var nästan alltid svart i tankarna på Långedragspaviljongen
 Där jag nästan alltid satt med pensionärerna under båtsäsongen
 Och vi såg på de unga och glömska i båtar och i varandras armar
 Och tänkte: "skuld och lidande väntar på er
 Fortfarande"
 ♪
 Har gått på knä så många år i den här staden, men
 Men jag svär att jag hörde Frälsningsarmén sjunga
 Om att lämna allt bakom sig
 Första gången jag såg dig
 Och jag svär att jag hörde lastbilar från E4:an
 Dundra förbi där utanför
 Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö
 Kom igen!
 Och Lena ville ifrån kranarna och indieklubbarna
 Det var då, Lena, nu vill jag alltid stanna
 Min lille son ler mot manshororna
 När vi går förbi hand i hand vid Fiskekyrkan
 Åh, ändå Hurricane
 När de skrev om mig i tidningen sa du som det var
 "Glöm mig aldrig Håkan
 Parkbänken är aldrig långt borta"
 Men den gamla goda tiden, nu kommer den aldrig tillbaka
 Men jag svär att varenda fyllo på varenda bänk, i varenda hörn
 Hälsade på oss, natten jag fann dig
 Och jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför
 Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö
 ♪
 Kom igen